Det krävdes bara lite snack och lika lite planerande. Men det har vi tagit igen i spontanitet.

En timmes pratandes på telefon med Meg resulterade i en gemensam weekend i Barcelona i slutet av november. Bokad och klar. Nu gäller det bara att få ledigt två dagar ifrån jobbet. Men jag chansar och satsar på min magkänsla, för det borde inte bli några somhelst problem.

 

Den här veckans ledord har varit stress, sömnbrist och trötthet.

Med 4 stora arbeten, en hemtenta och 30h jobb har jag varit långt ifrån sysslolös.

 

Deadlinen var i fredags, så den här helgen har varit underbar och har numera återfått kontrollen. Fint. Men jag är fortfarande lite småtrött på det här med bloggandet.

 Kl. 00:57

Är segt trött och kontaktlinserna har börjat protestera. Det har varit en lång dag, men än är jag inte klar med den här uppgiften. Och nu måste det göras. Nu är det effektivitet och minutiös tidsplanering som gäller om jag ska hinna med allt utan och dessutom lyckas skriva något vettigt. Jag har varit tvungen att jaga en klasskamrat för en gruppuppgift. Hon börjar nog tycka att jag är lite jobbig, men jag måste organisera för att få det funka. Inatt är det den här uppgiften som gäller. Jag går inte och lägger mig förrän jag är klar. Imorgon måste jag påbörja nästa uppgift, städa och sen bär det iväg till en Cinderella kryssningen över helgen. Lite dålig tajming kanske, men det ska bli kul. Och sen är det skola och en hel del jobbförberedelser som gäller för söndagen. Det ska bli så skönt när den definitiva deadlinen för alla skoluppgifter är passerad och allt är klart.

Kl. 21:29

Sådär ja. På måndag börjar jag arbeta som besöksbokare.

Kl. 01:18

Det känns som jag borde skriva något. Ett enkelt litet inlägg bara. Men istället för att lyckas formulera vettiga meningar, känner jag mig bara tom. Uttömd på energi efter de senaste dagarna stress och tidsångesten som ständigt gjort sig påmind. Ska dessutom iväg imorgon för att göra en provringning och därefter är de bara ca. 2-3% som inte blir erbjuda en anställning. Det känns rätt bra. Så med största sannolikhet kommer jag att börja jobba nästa vecka. Jobbigt nog börjar även den definitiva deadlinen för de olika skoluppgifterna närma sig med stora steg..

Kl. 11:07

Är precis hemkommen ifrån dagens första arbetsintervju och är fullkomligt nöjd. Men det kan konstateras att det inte är bra att ha en arbetsintervju tidigt på morgonen. Dessutom inte en gruppintervju. Men jag lyckas åtminstone uppkalla tillräckligt med energi i början av intervjun. Fint, men den försvann snabbt när intervjuaren berättade lite mera detaljerat om tjänsten. Jag visste inte så mycket om tjänsten i förväg eftersom hon som ringde upp mig tidigare inte heller hade särskilt mycket information. Istället för att engagera mig i intervjun, lutade jag mig bakåt och iakttog den andra sökande. Hon och jag använder oss av väldigt olika kommunikationsstrategier. Även om tjänsten inte var intressant, så var verkligen intervjun lärorik.

 Kl. 00:15

Jag jobbar faktiskt på att börja offentligöra de senaste veckornas inlägg. Fast inte idag. Idag har jag sysslat med att göra en bildanalys på Årets bild 2008. Det var segt i början. Men jag har gjort det förr och när jag väl kom igång så skrevs det sida efter sida.. Känner att jag är långt ifrån klar, även om jag redan har skrivit 2ggr mer än maxgränsen. Så jag kommer att bli tvungen att stryka en hel del djupgående analyser och vinklar som jag egentligen är nöjd med. Tufft.

Men nu är det sängen som gäller eftersom jag har en arbetsintervju imorgon bitti. Därefter måste jag hem för att förbereda mig inför eftermiddagens intervju. Sen är det bildanalysen och en annan uppgift som gäller. Hrmm.. Jag vet knappt inte ens hur jag ska lyckas klämma in ett socialt liv mellan allt som ska göras just nu..

 

Godnatt.

Kl. 11:50

Min återkomst till Örebro firades med en tårtbakningstävling. Jag hamnade i en riktigt trevlig grupp. Vi satt kvar och fortsatte prata när vinnarna skulle koras. Vi hade ett bra sällskap, tårtrester ifrån när vi skar ut den hjärtformade tårtan, bra diskussioner och alkohol. Perfekt. Där satt vi i vår egna lilla värld utanför det stora spektakel som utspelades på andra sidan av gården. Ända till spektaklet lyckades tränga sig in i vår lilla bubbla och uppmärksamma oss på vår nominering till snyggaste tårta. Efter en motiveringsduell mot tårtan med glasstrutarna stod vi tomhänta eftersom vi chockade inte kunde få fram ett enda vettigt argument. Förvåningen hann åtminstone släppa lite när den godaste tårtan skulle koras och vi vann. Fortfarande fullt oförberedda på det. Men några argument lyckades vi få fram.

Förfesten utvecklades till en korridorsfest-som-ledde-till-en-privatfest-och-det-vanliga-festkaoset-som-senare-ledde-till-utgång-på-kåren. ^^ Sumobrottningen uteblev dock. Däremot utvecklades garderobsutlämningen till ett fullskaligt kaos när vi skulle hem. Dit massan rörde sig, dit åkte man automatiskt med. Det fanns ingen som helst utrymme att röra på sig och så fort någon rörde sig det minsta så orsakades det tryckvågor genom hela massan. Vakterna fick spärra av området för att inte ännu fler människor skulle försöka tränga sig in i den redan fullpackade massan. Det tog en halvtimme för oss att få ut våra grejer och då fick vi ut de relativt snabbt.

Kl. 11:09

Jag gör för tillfället en snabbvisit i huvudstaden för en rekryteringsträff. På fredag åker jag tillbaka till studentlivet två timmar härifrån.

 

Imorgon fyller jag år. Men det är ok. För första gången på många, många år morrar jag inte längre inombords så fort någon påminner mig om en denna händelse. Trots att jag länge har på ett bra sätt känt mig äldre än siffran i mitt pass.

För första gången på många, många år har jag förlikat mig med tanken, accepterat och slutat bry mig. Istället skakar jag på axlarna och tycker att det är OK.

För att fira denna stora förändring när det gäller inställning ska det firas och lördagens stora korridorsfest kommer även delvis att bli min födelsedagsfest. Sist jag hade födelsedagskalas serverades det saft och berättades sagor. Men nu på lördag skall det skålas för mig. Det har korridorsfolket bestämt. Trots att mitt ganska fulla schema återigen krockar med andra aktiviteter och min lördag kommer att spenderas i Örebro.

Kl. 20:23

Istället för att sätta mig på tåget hem till Stockholm, hamnade jag helt åt andra hållet. Nämligen i Örebro och befann mig plötsligt mitt uppe i nolleperioden. Det var ständigt nya förfester, fester, barer, nya människor, folkvimmel och aktiviteter avlöste varandra i snabb takt under de dagarna som jag var där.Där sprang jag ständigt runt med nya namnskyltar (=identiteter) eftersom jag hade en tendens att tappa bort mina på underliga ställen. Men jag hittade alltid nya och ett tag var jag en 27-årig student på sjuksköterskeprogrammen med ”data” som främsta intresse. Kanske inte helt rätt, men man tar vad man hittar för stunden och jag gjorde mitt bästa för att försöka leva mig in i min nya roll. Det blev ett tappert försök men alla förutom en person upptäckte snabbt min bluff eftersom jag inte alls kan vara 27. Trevliga människor det där. ^^ Dansgolvet var fullpackat och marginalerna räknades i millimeter och antal krockar (och blåmärken) för att kunna ta sig fram räknades i tiotal. Helt plötslig lovande jag en person att ta hand om hans bästa kompis som också var min (ehh..) klasskamrat. Det kan i alla fall konstaterats att spontan identitetsstöld inte är min grej. Inne på O’learys skrapade jag upp mitt ena knä, samtidigt som vi alla insåg att det här var inte rätt ställe vid rätt tidpunkt. Hela stan och alla barer var fyllda av studenter, men när det konstaterades att sista bussen gick 23.00 och jakten efter en taxi påbörjades; Då saknade jag verkligen Stockholm som stad.

 Kl. 03:40

Idag firades jag i förskott. Besök, tårta och presenter. Presenterna öppnades och tårtan åts nästan upp. Min kropp började känna av allt koffein och alla fat dukades av.

Fram plockades föräldrarnas digitala systemkamera med det ena tillbehöret efter det andra. Mina föräldrar har en extern blixt. En extern blixt som jag har efterlängtat, saknat, funderat på att köpa och drömt lite extra om. Mina föräldrar som undrades frågar vad RAW-format är och funderar på om de har någon användning av kameran eller om den skall säljas. Jag som kan hålla långa föreläsningar om svaren på deras frågor. Och ändå är det mina föräldrar som nästan har en bättre utrustad kameraväska än mig. Med extern blixt. Dessutom av fel märke för att det skall kunna resonerats fram en finfin lösning till min förmån. På min (nästan) födelsedag! Hmpff!

Kl. 03:29

Är nyss hemkommen ifrån ett besöks hos mina två partner-in-crimes. Det har åtminstone konstaterats att vi är alldeles för paranoida för att kunna begå allvarliga brott utan att bli mentalt galna och att badbomber skapar ett fintfint välformat skum. Det har konstaterats och diskuterats allt möjlig. Och nya idéer och möjligheter har skapats. Nästa gång så. Då finns det färdiga förslag för vad man kan ägna en söndagsnatt till.

Skrivet: 19sept 2008, Kl. 12:43

 

Jag blev påmind igår att det var länge sedan som jag skrev här, d.v.s publicerade.

Även om jag de senaste veckorna har skrivit så har jag av flera anledningar inte haft tid/tagit mig tid att korrekturläsa och se till att även andra kan förstå. Det är ett mindre projekt som jag har skjutit upp ett tag nu. Så nu kommer den närmaste timmen ägnas åt det här.

Kl. 00:48

Det blev så tydligt idag när jag satt på förfesten. Kristallklart. Jag är omgiven av killar. Jag bor här tillsammans med killar.

Det har i och för sig alltid varit ett underskott på tjejer sedan jag flyttade in. Men det har fortfarande varit en blandad korridor. Det ena paret försvann i våras och för ett par veckor sedan försvann en till tjej för utlandsäventyr.

Så där satt jag i köket omgiven av killar. Enbart. För det är så det ser ut nu i korridoren. Det är jag och en till tjej som inte var hemma ikväll. 2tjejer och 8killar. Jag bor med killar… Jag har aldrig sett det så.. De har bara varit korridorsfolket- personligheter och människor. Men nu är det ett kraftigt överskott av testosteron. Något som böjar märkas lite.

Kl. 00:30

Jag är ensam kvar i korridoren och springer runt i korridoren bara för att passa på. Musiken pulserar ut ifrån mitt rum. Men det är ok. Jag är själv. Ensam. Övergiven på grund av tvättid. Att jag alltid ska vara ute i sista minuten med att tvätta och nu finns det ingen tid kvar att skjuta upp det till. Nu måste det göras. Ensam.

Kvällens stora ord är Spontanitet. Det har varit ganska ont om spontana fester/utgångar/whatever här under ett par månader. Men ikväll kom jag hem till en stor spontan förfest inför en spontan utgång med stora delar av korridoren. Korridorsfolket som jag knappt har haft tid att umgåtts med den här sommaren. Jag drack te ur stora glas medan resten drack rom och cola. Istället för att hänga med dem ut sitter jag kvar hemma och passar min tvätt. Ensam.

Min dörr står på vid gavel bara för att jag kan och inte behöver bry mig om jag fyller hela korridoren med min musiksmak. Just nu är det punk som sipprar in i grannkorridoren genom det lilla hålet i dörren.

Ensam hemma sitter jag även och tvingas tacka nej till kvällens andra spontana utgång med en kompis som jag inte har sett på ganska länge.

 

Det känns surt att behöva vara kvar här. Men det är ett mycket gott tecken på att staden äntligen har vaknat upp ur sin sommardvala och jag efterlyser mer spontanitet i höst. Spontanitet i alla dess former. Men lagom tills stan vaknar till liv igen försvinner jag härifrån under några dagar. Först blir det Västerås för födelsefirande. Sen skall Örebros studentliv och nollep upplevas under några dagar.

Kl. 00:17

Korridorsfolket har blivit ett lite mer mångkulturellt folkslag, med en ny medlem ifrån det för oss förhållandevis exotiska japan.

Det har gåtts och spekulerats och oroats här i korridoren. Det har gissats och dragits felaktiga slutsatser. Men vi hade tur och det här kommer nog att bli väldigt bra.  

Fast vi har alla ett gemensamt ansvar för honom när det gäller i kombination med alkohol. Japaner och den svenska alkoholmentaliteten är en farlig kombination. Efter en lättöl satt han och småfnissade för sig själv.

Kl. 21:54

Det här har varit en rätt bra dag. Jag fick ett mail ifrån en kompis som gjorde mig väldig glad. Det var skönt att höra ifrån honom och det svar som jag skrev fick mig att inse hur mycket den här sommaren *faktiskt* har betytt för/gett mig på så många olika plan. Jag blev glad. För här har det hänt saker. Det är intressant att det ibland kan krävas andra människor för att själv kunna inse sånt.

Kl. 19:26

Tråkigt.. Tråkigt. Och lagom segt.

Sitter på universitetet och hjärnan har precis gett upp för dagen när det gäller jobbsökande. Sitter t.om. och pratar med en massa random människor som normalt verkligen tråkar ut mig. Men nu stimulerar de. Precis så illa är det och precis så ostimulerande är jobbsökandet. Usch..

Och det är ont om de jobben som jag vill ha. Så jag har ångest och spenderar betydligt mycket mer tid med att skriva om varenda arbetsansökan än att faktiskt ta kontakt med arbetsgivare. 99,3% av tiden är ren omarbetning.

 Kl. 23:49

Den här sommaren har varit helt fantastisk. Och jag kommer att göra allt för att behålla samma aktiva liv. Vilket kräver ett jobb. Så idag har jag skrivit och skrivit på en arbetsansökan. Jag har skrivit, läst igenom det, ändrat, gjort den ena textanalysen efter den andra, skrivit om igen, och insett att jag fortfarande är långt ifrån nöjd. Inser även att jag aldrig kommer att vara i närheten av nöjd med den. Jag har för höga krav och kan alldeles för många analysmetoder för att kunna känna att den duger. Men förhoppnings räcker det för att väcka intresset hos en arbetsgivare med ett hyfsat intressant jobb. Jag vill ha ett riktigt jobb.

Idag har jag pimplat kaffe och skrivit i universitetets datorsal. Det har varit några riktigt effektiva timmar. Jag hoppas verkligen att det kommer att dröja ett tag till innan jag blir utkastad ifrån datorsystemet eftersom jag inte längre studerar där. Jag har aldrig kunnat skriva nödvändigheter eller plugga hemma.

Har även hämtat ut kabeln till mobilen, flashat om den och äntligen kunnat använda den igen.

Kl. 00:10

De senaste dagarna har jag kännt mig väldigt stressad och trött.

Så pass uppstressad att jag har haft väldigt svårt att finna ro för att kunna koncentrera mig på något en längre stund.

Istället har jag gjort allt för att kunna slappna av tillräckligt mycket för att kunna återfå en del av koncentrationen. Det har blivit film efter film, både med andra människor och själv. Det har blivit besök på glassbaren, flum och ännu mera glass.

Men ändå går jag runt som en zoombie, skriver lite, klarar av lite av det som ska göras och däckar snart igen framför en film. Eller i köket mitt i någon skum diskussion.

 

Idag har jag och min nya fotopartner torkat bort imma ifrån kameralinserna, svettats och torkat bort smink som mer eller mindre smälte bort i den höga luftfuktigheten. Allt medan vi har jagat fjärilar inne i fjärilshuset.  

Den här dagens produktivitet har åtminstonde resulterat i 235bilder och en klar arbetsansökan till ett intressant jobb.

Imorgon ska jag hämta ut min nya usb-kabel så jag äntligen kan fixa min mobil och sen en heldag i universitetets datasal.

Men nu ska jag fortsätta läsa ett par rader ur min bok innan jag somnar. Jag håller redan på och somnar i den här stolen, så det är dags att börja röra sig mot sängen.